Brandsäker fasad med skiffer

Du är här: Startsida » Teknik & Info » Om skiffer » Brandsäker fasad med skiffer
Takskiffer Nordskiffer Grön på tak och fasad

Tegners Torn i Stockholm med takskiffer Nordskiffer Grön, monterade i fasadsystemet NordClad.

Att bygga brandsäkert

Är det verkligen så självklart vad det innebär? Och var finns information om vad som gäller?

Det som reglerar brandskyddet är:

Även om du plockar fram alla underlag som reglerar så kan det vara komplicerat att uttolka vad som gäller. På den här sidan får du några snabba fakta och tips kring vad som gäller. Den är dock långt ifrån komplett!

En tumregel när du ska renovera eller bygga nytt är att arbeta med icke brännbara material. Se till att de är testade brandtekniskt med SP Fire 105, hos ett seriöst testinstitut, ex Rise.

Fasadsystemet NordClad med takskiffer är testat i sin helhet enligt SP Fire 105 och resultatet kan du läsa längre ner på sidan. Kort sagt: för en brandsäker fasad, välj brandsäkra fasadsystem!

Takskiffer på fasad från Nordskiffer

Den icke brännbara naturstenen skiffer sitter på fasaderna på Svartedalsskolan i Göteborg. Nordskiffer Samaca Multicolor är namnet på takskifferplattorna.

Varje dag brinner det i en skola

Enligt Brandskyddsföreningen gjorde räddningstjänsten under 2019 hela 572 insatser till bränder i skol- och förskolebyggnader. 306 av dem bedömdes vara anlagda.

När det gäller skolbränderna rör det sig om två huvudkategorier; bränder som inträffar dagtid, oftast inne i skolan, exempelvis på toaletter, i papperskorgar eller dylikt, samt bränder utanför skoltid, där fasader antänds eller brinnande föremål kastas in genom fönster. (Källa: Brandskyddsföreningen)

Räddningstjänsten Göteborg menar att “anlagda skolbränder är ett problem inte bara för skolor och kommuner, utan för hela samhällsekonomin eftersom bränderna ökat kraftigt de senaste tio åren och nu beräknas kosta samhället ca 500 miljoner till 1 miljard kronor per år.”

Göteborgs stads försäkringsbolag Göta Lejon har kommit med statistik som visar att de mest kostsamma anlagda bränderna inträffar mellan klockan 19.00 på kvällen och 07.00 på morgonen.

Att välja ett brandtestat fasadsystem kan tyckas vara en självklarhet vid såväl nybyggnation som renovering, men det är faktiskt så att brännbara material används. Trä är som bekant ett brännbart material och måste brandimpregneras Impregneringen syftar till att fördröja ett brandförlopp. Det används även fasadskivor som förvisso motstår brand men som har låg tålighet mot värme och blir förstörda.

Skola i Nyköping med takskiffer på fasad

Svalsta Förskola i Nyköping med Nordskiffer Classic på fasaderna. Ett icke brännbart fasadmaterial.

Skolor med skifferfasader

Det finns ett gäng skolor som har valt det obrännbara fasadmaterialet skiffer:

Här sitter Nordskiffer Castillo i enkeltäckning på fasaderna, samt dubbeltäckning på gavelspetsarna. Bilden visar Klaras Hus som är Stenungsundshems fastighet med 7 våninggar. Skifferplattorna är monterade med krok i fasadsystemet NordClad.

Brandsäker takskifferfasad

Nordskiffers fasadsystem NordClad med takskifferplattor provades hos Rise år 2020. Här följer en sammanställning av resultatet:

  • Temperaturen under takfoten överskred ej kravnivån (500 °C under en samman- hängande tidsperiod längre än 2 minuter eller 450 °C under en sammanhängande tidsperiod längre än 10 minuter) under provningen. Maximal uppmätt temperatur under takfoten uppmättes till 251 °C (termoelement C1) efter 15,2 minuter.
  • Värmeflödet in mot provföremålet i centrum av fönstret i våningen ovanför brandrummet översteg inte 80 kW/m2 under provningen. Maximal uppmätt värmeflöde uppmättes till 38 kW/m2.
  • Under provningen förekom nedfall från provföremålet. Nedfallet bestod av enstaka flagor av förkolnat skiffer. Flagorna hade en maximal enskild storlek på ca 5 x 5 cm och brann inte på golvet framför provföremålet. Den totala vikten är uppskattad till mindre än 5 kg totalt.
  • Brandspridningen på provföremålets yta samt i provföremålet var begränsad och spred sig inte ovanför nederkant av fönstret två våningar ovanför brandrummet.

Summeringen är alltså att NordClad Fasadsystem med takskifferplattor klarar de uppställda kraven enligt de byggregler som gäller.

Röd takskiffer - Haninge, Stockholm montage i enkeltäckning

Brf Framsidan i Haninge, med Nordskiffer Röd i enkeltäckning. Fasadsystemet NordClad för takskifferplattor.

Boverkets Byggregler

Grundläggande i Boverkets Byggregler (BBR) är att fasadbeklädnader endast får endast utveckla värme och rök i begränsad omfattning vid brand (BBR 5:55). Ytterväggar i byggnader i klass Br1 ska utformas så att:

  1. Den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller.
  2. Brandspridning inuti väggen begränsas.
  3. Risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas.
  4. Risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas. (BBR 5:551)

För att klarar kraven enligt BBR 5:551 Ytterväggar i byggnad klass Br1 med högst 8 våningsplan krävs:

  1. Inga stora delar av fasaden faller ner.
  2. Brandspridning i ytskiktet och inuti väggen begränsas till underkanten av fönster ovan brandrummet.
  3. Inga yttre flammor som kan antända takfoten två våningar ovanför brandrummet.
  4. Gastemperaturen under takfoten får inte överstiga 500oC under en sammanhängande tid längre än 2 min eller 450oC längre än 10 min. För byggnader högre än 8 våningar gäller även att ytterväggen inte ökar risken för spridning till annan brandcell ovan brandrummet.
  5. Det totala värmeflödet in mot fasaden i centrum av fönstret ovan brandrummet får inte överstiga 80 kW/m2.
Nordskiffer Grön klär husfasad på projekt Gaffelseglet

Projekt Las Vega/ Gaffelseglet i Haninge. På bilden syns fasad med isärdragen dubbeltäckning med Nordskiffer Grön. På övriga fasader sitter Nordskiffer Svart monterad i liggande enkeltäckning och Welsh Slate Heather monterad i stående enkeltäckning.

Materialen samverkar vid en brand

Ta en fibercementplatta, den är klassad som obrännbar. Montera den på en aluminiumläkt, den är också klassad som obrännbar. Bakom läkten sitter ett lager EPS-isolering, med tillsatser av flamskyddsmedel som avser att göra den svårantändlig. Här har du en väggkonstruktion som kan tyckas vara ok. Iaf när materialen bedöms var och en för sig. Det som är viktigt är att undersöka hur materialen samverkar.

  • Vad händer med fibercementplatta när rökgaserna på flera hundra grader tar sig upp bakom läkten?
  • Hur sprider sig de heta gaserna om det uppstår en skorstenseffekt i läktkonstruktionen?
  • Hur reagerar aluminiumläkten på hettan?

Du kan ta reda på hur materialen samverkar under ett brandförlopp igenom att låta genomföra ett brandtest, till exempel erbjuder Rise (Research Institute of Sweden) provning enligt SP Fire 105

Takskiffer på fasad - projekt i Skövde klädd med Nordskiffer Grön

Nordskiffer Grön monterad i enkeltäckning i fasadsystemet NordCladSkövdebostäders fastigheter i Aspö Ekologi. Här i kombination med tegel som är ett annat icke brännbart material.

Brandteknisk provning SP Fire 105

Vid till exempel Rise går det att genomföra en provning enligt SP Fire 105. Vid testning av fasadmaterial monteras materialet på antingen en stålrigg eller en stomme av lättbetongblock. Montaget ska likna verkligheten så långt som möjligt och riggen håller i regel 4×6 meter med två fönster för att likna en två-våningsbyggnad. Riggen placeras över ett brandrum där 60 liter heptan antänds. Materialen utsätts för testet under 17 minuter.

Vad hade testet av fibercementplattan i aluminiumläkten resulterat i? Ett scenario kunde ha varit att isoleringen av sorten EPS bakom hade smält, och att aluminiumläkten hade mjuknat av hettan. Risk för nedfallande delar i sjok hade uppstått. Det hade även funnits en risk att brandspridningen längs ytterväggen hade tagit fart när flamskyddsmedlen i EPS-isoleringen  inte längre stod emot de heta rökgaserna. Men detta är endast en ren spekulation.

Det viktigaste när du står inför val av fasadmaterial är att du har ett resultat från en brandteknisk provning. Dvs ett resultat från ett test på ett komplett fasadsystem, där du ser hur materialen samverkar under ett brandförlopp.

Sveriges urbanisering

För 200 år sedan bodde 90% av Sveriges befolkning på landsbygden, idag bor ca 85% i tätorter. Initialt skedde en stor omflyttning inom landets gränser, dvs att människor lämnade landsbygden för att bosätta sig i städer. Detta kallas för urbanisering.

Tätorterna ökar fortfarande i antal invånare, men idag är orsakerna mer komplexa. Befolkningen på landsbygden är i antal i princip oförändrad. Ökningen av individer i tätorter beror på överfödsel och inflyttning från utlandet. Det kallas för urbaniseringsgrad. Befolkningen i tätorterna ökar alltså, utan att glesbygdsbefolkningen minskar. Enligt SCB bor 85 % av Sveriges befolkning på 1,3% av landets yta.

Källa: Boverket

Slutsatser av detta är att behovet av bostäder ökar och att byggnationen behöver ske främst i tätorter. För att bygga brandsäkert är det viktigt att byggföretag, fastighetsägare såväl som arkitekter och vi leverantörer är pålästa. Kraven som ställs på brandsäkerhet är av yttersta vikt för att vi ska känna oss trygga i våra bostäder.

Behovet av fler bostäder

När tätorternas befolkning ökar på grund av födslar och inflyttningar blir bostadsbehovet större. Ytterligare bidragande faktorer är att det finns allt fler ensamhushåll och att befolkningen blir allt äldre.

I Boverkets rapport Bostadsbyggnadsbehov 2020-2029 konstateras att byggbehovet beräknas ligga mellan 592 000 och 664 000 lägenheter under perioden, vilket ger ett årligt byggbehov på 59 200 – 66 400 lägenheter.

Behovet är baserat på SCB:s befolkningsframskrivning, och sju av tio bostäder beräknas behöva byggas i storstadsområdena.

Vi bygger på höjden och vi förtätar. Framförallt är det förtätningen som har dominerat de senaste åren och ser ut att fortsätta vara tongivande framöver. De fria ytorna blir färre och avstånden mellan fastigheter minskar.

När det kommer till fastighetsrenovering så är det minst lika viktigt att ha kunskap om materialen. Grenfell Tower i London renoverades så sent som 2016. Den katastrofala branden inträffade 2017. Det fanns flera anledningar till att branden fick ett sådant förlopp. Det sägs att fasadmaterialet byttes ut vid upphandlingen och att den valda plattan inte var godkänd över ca 3 våningars höjd. Andra uppgifter som florerar är att fasadkonstruktionen inte var byggd för att förhindra brandspridning längs ytterfasaden. Fasadskivorna som användes hade en kärna av polyeten vars yta var täckt med en tunn folie av aluminium.

Nordskiffer Grön monterad i enkeltäckning - Projekt Patriam i Stocksund

Brf Patriam i Stocksund, fasadsystem NordClad med takskifferplattor av sorten Nordskiffer Grön.

Skifferfasad monterad med Nordclad

Svart skiffer från Nordskiffer monterad i enkeltäckning i fasadsystemet NordCladBrf Solgränd i Nya Hovås utanför Helsingborg.

Staden breder ut sig och blir kompakt

Till viss del bygger vi på höjden, men den typ av byggnation som är vanligast är den som sker på bredden. Städerna tar mer yta i anspråk i takt med att områden i utkanterna bebyggs. Samtidigt sker en förtätning , vilket innebär att markytor som tidigare varit obebyggda bebyggs. Här finns en viktig avvägning för stadsplanerarna att göra. Boverket konstaterar i Vision 2025 följande:

Gröna ytor i stadsmiljö har på senare år fått en höjd status i stadsplaneringen. Ytorna fungerar som oaser för människor och bidrar till en förbättrad folkhälsa. De bidrar också till bättre lokalklimat och luftkvalitet, påverkar vattenavrinning, ökar biologisk mångfald och dämpar buller. (…) Att förtäta på ett genomtänkt sätt så att de gröna ytornas funktioner inte förstörs är en utmaning.
Källa: Boverket Vision för Sverige 2025

Ett sätt att binda samman nybyggnationerna med de gröna oaserna är att använda naturmaterial. Det ger miljövänliga och hållbara fasader som smälter väl in med omgivningen. Att naturmaterial ger en behaglig miljö är ingen hemlighet. Fasader av natursten minskar även risken för problematik med buller, En naturliga ytstruktur på en skifferplatta bryter av ljudvågorna så att ljuden avtar snabbare än om fasaderna är släta.

När det gäller klotter, vanligt i stadsbilden, så är skiffer ett bra val. Naturligt smutsavvisande och vanligtvis räcker vatten under högtryck för att sanera skifferplattorna.

Utmaningar med en kompakt stad

När vi förtätar städer och bygger på höjden kan det uppstå problem med både buller, dagsljus och dagvattenhantering. Här finns tydliga gränsvärden, riktlinjer och åtgärder för hur vi kan hantera detta. Till exempel bygger bygger vi tunnlar och bullerplank. Vi kompletterar det naturliga ljuset med artificiellt dagsljus. Vi  skapar dammar för dagvatten, bygger växtväggar och lägger sedumtak.

När det kommer till brandsäkerhet innebär förtätningen en risk. När ytorna mellan fastigheterna minskas ställs höga krav på att förhindra brandspridning när folk väl har flyttat in. Men redan under byggtiden finns det en tydlig ansvarsfördelning och Brandskyddsföreningen tar upp några som gäller byggbranschen.

  • Byggherren är ansvarig för att den färdiga byggnaden uppfyller gällande lagar och regler. Denne har yttersta ansvaret för brandskyddet på byggarbetsplatsen under byggtiden.
  • Som byggentreprenör är du ansvarig för brandsäkerheten på byggarbetsplatsen. Till det hör exempelvis säkerställandet av möjlighet till utrymning, placering av handbrandsläckare och skydd mot uppkomst av brand.

Värt att tänka på är att byggarbetsplatserna kan ligga tätt ihop och innebära risker för varandra.

Fasader klädda med Lugano skiffer - Slätpricken i Västerås

Detta projekt ligger i Västerås och heter Slätpricken. A-sidan arkitekter har ritat och på fasaderna sitter Nordskiffer Lugano.

Vill du veta mer?

Vi delar gärna med oss av rapporter från både vindlasttest och brandtest.